Resvanor förändras samtidigt som tekniken inom kommunikation och trafik utvecklas. Om en inte allt för avlägsen framtid kommer elbilen att bli en folkbil om utvecklingen fortsätter att följa den takt den har i dag.
– Med klimatmålet att till 2030 utföra kollektivtrafik fossilfritt pekar allt i dag på att det är el som är framtiden. Men det kräver också att vi anpassar infrastruktur, linjer, vårt sätt att leverera kollektivtrafik som helhet, säger Stefan von Below, vd på LLT, Luleå Lokaltrafik.
Förändringar rör om tillvaron. Det är ofta lättare att blunda och inte låtsas om att de behövs. Men när förändringen ändå sker runt om oss blir vi hjälplöst strandsatta om vi blundar. LLT står mitt i en sådan förändring.
Sveriges kollektivtrafik har sett ungefär likadan ut i över 100 år. Tidtabeller, stationer och hållplatser ligger där de ligger och har på sin höjd justerats i kanten genom åren. Samtidigt som arbetsliv, privatliv, vårt shoppingbeteende – och våra resbehov förändras i en allt snabbare takt. Någonstans på vägen krockar gammal struktur med nya handlingsmönster.
– Vi måste se in i framtiden när det gäller kollektivtrafiken och förbereda oss för att möta förändringarna, säger Stefan von Below. Vi vill ju behålla och utöka fördelarna med kollektiv trafik, men det gör vi inte genom att göra som vi alltid har gjort.
Om människor kan köra elbil ekonomiskt och hållbart när de vill från och till den plats de vill, de kan förmodligen också till och med läsa en tidning eller arbeta under tiden bilen kör, vad ska vi då med kollektivtrafiken till?
Att trafikera en sträcka som har fem kunder i bussen men plats för 50-60 sittande är varken ekonomiskt eller hållbart. Särskilt inte om andra sträckor får lämna kunder vid hållplatsen för att det är fullt. Det handlar inte om att bara ”lägga ner”, den faktiska vinsten för en kommun att ha en effektiv och hållbar kollektivtrafik finns väl dokumenterad och då är det vinster i såväl kronor som i miljön och yta för en kommun.
Genom att hitta andra lösningar som till exempel anropsstyrd trafik, mindre förarlösa bussar eller till och med elbilar optimerar man inte bara bussen utan även ekonomin och miljön.
Det måste inte vara en ordinär busslinje ”som det alltid varit” på varje sträcka, framtidens teknik erbjuder många intressanta scenarion. BRT till exempel, Bus Rapid Transit, ett bussystem med hög medelhastighet, turtäthet och komfort. De kallas ofta ”Superbussar”, är i första hand för stadsmiljöer, men i till exempel Skåne finns ett regionalt Superbuskoncept understött med finansiering från nationella infrastrukturplanen.
– Vi vill ha en bra kollektivtrafik för alla, men utvecklingen kräver långsiktiga investeringar som i sin tur kräver stort mod av beslutsfattare där kollektivtrafik prioriteras framför biltrafik. Till exempel att sträckor och linjer med låg passagerartäthet trafikeras med alternativa lösningar från hur det ser ut idag, säger Stefan von Below.
Förändringar rör om i tillvaron, med öppna ögon kan det bli riktigt behagligt.
