Är den bästa lösningen för skolan att ha klassrum med traditionell undervisning? Eller finns det andra alternativ som är bättre både för elever, medarbetare och vårdnadshavare? Alternativ som är mer kostnadseffektiva, där eleverna faktiskt lär sig mer och vårdnadshavarna har ännu bättre möjligheter till delaktighet?
Daniel Ahlqvist är chef för Digital Utveckling i Luleå kommun och har som uppgift att se på olika digitala lösningar som kan utveckla hela verksamheten, exempelvis inom skola och omsorg.
– Vi måste börja våga visionera och tänka fritt och lämna vår komfortzon för att klara morgondagens utmaningar i skola och omsorg. En del av lösningen kan vara digital, säger han.
Vi använder alltfler digitala tjänster för att lösa våra bankärenden och myndighetsärenden.
Digitaliseringen och effektiviseringen är också i full gång i Luleå kommun och medborgarna erbjuds löpande nya lösningar. Anmälan till simskola har gått från långa telefonköer och pappersblanketter till en för vår tid normal digital lösning. De som köar till en tomt inom Luleå kommun får erbjudanden digitalt och kan dessutom betala direkt för köplatsen i lösningen utan krångel med fakturor.
– De små förändringarna vi gör blir nycklar till de stora förändringarna. Vi som invånare vill kunna göra samhällstjänster på våra egna villkor och slippa sitta i långa telefonköer, säger Daniel Ahlqvist.
Nu ser också Luleå kommun över hur digitala lösningar kan effektivisera skola och omsorg för att göra det bättre och mer individanpassat – och billigare.
Lärare använder mycket tid till administration. Ett exempel är prov. I dag hanteras alltfler prov digitalt och rättas automatiskt. Det sparar tid. Men Daniel Ahlqvist tror att vi i framtiden kan slippa ha prov över huvud taget.
– Snart finns det digitala läromedel som läser av och kan anpassa sig efter elevens kunskaper. Om femmans multiplikationstabell sitter, kan man öva mer på sjuans. Om eleven ofta stavar fel på ett ord, dyker det oftare upp för repetition än ord som eleven redan stavar rätt på. Redan i dag kan vi på ett helt nytt sätt stötta elever med läs- och skrivsvårigheter med ny teknik. Frågan är om vi i framtiden ens behöver ha prov i skolan när vi har den här typen av hjälpmedel som mäter och analyserar elevens resultat löpande, säger han.
Redan nu finns universitetsutbildningar på distans och Daniel Ahlqvist är inte främmande för att det även skulle kunna erbjudas för lägre åldrar.
– När det är brist på behöriga lärare vore det kanske klokt att använda resurserna mer effektivt om läraren undervisade i flera klasser samtidigt och varje elev kunde ha tillgång till undervisningen när som helst och vid flera tillfällen. Både distansundervisning och så kallade flippade klassrum testas redan i dag av kommuner. Speciellt praktiskt vore det i Norrbotten där vi har långa reseavstånd, och här testas det redan i dag, säger han.
Många tänker sig att skola och omsorg blir opersonlig om en dator ska ta över. Men Daniel Ahlqvist menar att det i många fall blir tvärtom, mer tid för personliga möten.
– När ny teknik kommer måste vi prova oss fram. Det blir en omställning som kan kännas utmanande för männi-skor. Där måste vi vara ödmjuka. Men utmaningarna med demografi, ekonomi och kompetensförsörjningen inom offentlig sektor är tuff och vi måste hitta effektivare nya arbetssätt. Bara för att det är nytt är det inte automatiskt sämre. Målet är självklart att hitta lösningar som är bättre för oss invånare, säger Daniel Ahlqvist.
Text: Cecilie Östby
Foto: Bo Henry Pettersson